usch.

allt är verkligen dubbelt så dobbigt när cassi inte är här, hon är verkligen min livsglädje. Hela våran vänskap började med att hon räddade min i en utav mina svåraste tider, hon kom med lycka och därför har hon alltid varit min livsglädje.. Det ända jag lever på nu när hon är borta är att jag vet att hon mår bra och har det skoj. Jag typ känner när hon mår bra, eller asså dom första två dagarna när hon var borta så fick jag sånna här tankar att tänk om det händer henne något eller att planet har störtat eller vad som helst! Det visade sig när hon ringde idag (jippiii) att hon bara hade haft regn dom 2 första dagarna.. Resten av veckan har jag inte vart ett dugg orolig och resten av veckan har hon haft det skit kul med viktor och hans kompisar, och så har hon haffat en del har jag hört ;) men pssst, säg det inte till någon hihi :D Eller så är jag bara en idiot som inte förstår att det är väldigt vanligt att man är orolig dom första dagarna när anledningen till att jag lever åker iväg.. ;) höhö.. Skitungen hade nästan gett sin mamma en hjärtatack med att komma hem kl 5 på morgonen efter ännu en natt med viktor o co. ;) haha stackars pia ! <3 Asså jag började nästan grina på bussen när hon ringde mig.. usch cassi kom hem!
I miss u and love u.



nu grinar jag..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0